Nyligen läste jag en artikel om hur man kan minska egens risk att få demens senare i livet. Enlight en ny studi personer som ha ett kognitivt stimulerande jobb ha en lägre risk att få demens när jämfört med dom som ha ett mindre kognitivt och mer upprepande jobb.

Det här ämne är intressant för mig eftersom min farfar fick demens och jag har märkt att min farmors kognitiva förmågan har minskat nyligen. Jag tror inte att hon har demens men det som händer också gäller att hjärnans funktion och hur det kan minskat. Å andra siden, min marmor är ungefär 85 år gammal och hon är fortfarande riktigt skarp och har bra hjärnhälsa. Hon är så roligt att umgås med, vi kan skämta tillsammans, och jag alltid ha det jättebra med henne. 

Så jag tänkte för mig själv, förutom biologiska faktorer måste det finnas en anledning varför min farmor och marmor är jämngammal men deras hjärnors fungerar annorlunda. När jag började tänka på deras liv kunde jag se egentligen varför finns en stor skillnad.

Min farmor född och växte upp i samma by när hon fortfarande bor nu. Det är en små by med en befolkning av knappt 1 300. Hon gifte sig med min farfar och arbetade hela sitt vuxna liv på en bank i samma position. Hon gillar att spela kort, umgås med familj, och titta Minnesota:s sportlag på TV:n. Hon har aldrig varit någonstans utomlands och tycker inte om att resa över huvud taget. När jag pratar med henne pratar hon om vad händer i byen, byns invånare, vad min kusins gör i skolan, o.s.v. Jag älskar min farmor såklart, men nu för tiden vi kan inte ha så bra stimulerande samtal och tyvärr jag kan se att hennes hjärnans funktion har minskat.

Min mormor föddes i Chicago och flyttade flera gånger medan hon växte upp. hon älskar att studera och lära sig nytt sak (kanske på grund av hon vill att vet mer än andra och vill att alltid blir ritt ㅋㅋ). hon lärt sig franska i skolan och kan fortfarande prata flytande. När hon gifte sig med min morfar, som var i militären, flyttade dom till Tyskland och bodde där i två år. De bodde hos med en Tysk familj, och när mannen var ute och jobbade sätta min mormor med hustrun och lärde sig tyska. Nu för tiden hon fortfarande älskar att resa sig runt världen med vänner, läsa boken, och prata (och argumentera) om många olika ämne med vänner och familj. Hon också gillar att spela kort som många gör senare i livet.

Jag kan se hur livet man lever kan påverka man senare i livet. Och jag har sett hur jobbigt det kan bli när man tappar kognitivt kraften och vill skydda mig mot det så mycket som möjligt. Jag och min fru älskar att lära oss nya saker, vi arbetar på utmanande och kognitivt stimulerande jobb, och gillar att resa och upplevelse andra kulturen. Jag planerar att fortsätta göra dessa saker och hoppas att min hjärna kommer alltid att vara frisk och välfungerande!